Skräckfilmer är onödiga saker, skulle jag vilja påstå. Vad är meningen med en film som Saw till exempel? Man blir ju bara psykad och jag kan må dåligt av en skräckis jättelänge. Jag såg på en film som heter "When a stranger calls" tillsammans med en kompis. Det var väl i och för sig inte den bästa skräckfilmen jag har sett ifall man går efter handling, men den var ändå rätt läskig. Vi satt och svettades, kramade sönder händerna på varann och blev rädda för minsta lilla bakgrundsljud i huset, (nu kom dessutom min kompis storebror och flickvän och bankade till på fönstret precis bredvid oss med vetande om att vi såg på skräckfilm), och vi satt spända för att filmen var så otäck. Är detta nöje? För vissa, ja. För mig, ibland. För andra, inte alls. Men endel skräckfilmer får mig att se mig bakom ryggen på vägen hem på kvällen för att kolla ifall det inte är så att Jigsaw sitter där i ett gathörn och väntar på att jag ska vända mig bort så han kan hoppa på mig och sätta mig på en toalett där jag ska såga av mig benet! Haha, okej lite överdrivet men ändå! Det kan gå flera månader innan jag har fått ur filmen helt ur min skalle. Det kan vara minsta lilla sak som bara påminner om en skräckis och jag blir alldeles stingslig.

Detta var bara nåt jag kom att tänka på... för nu ska jag sova... klockan är midnatt... det är mörkt... jag är ensam...
Okej jag ska ge mig!

Life's good. See you.

/G